Till att börja med är KPI-måttet SCB presenterar varje månad lite trubbigt i den ekonomiska situation vi nu befinner oss i. Framför allt då konsumenten senaste året ändrat sitt sätt handla mat, något som KPI inte tar höjd för.

KPI mäter prisökningen på en varukorg som består utav omkring 3 000 varor. Dessa varor är de samma hela året, och förändras inte. När du som konsument, för att möte prisökningarna på livsmedel, väljer att köpa köttfärs i stället för finare dyrt köttstycke, köper växtbaserat smör eller helt skippar varorna från delikatesdisken syns det inte i KPI. Med andra ord har inte din matkasse ökat med 20 procent om du som många andra börjat köpa mer på kampanj, erbjudande och rabatt. Markandsundersökningsbilaget GfK:s exempelkasse stigit i februari med drygt 13 procent*.

Källa: SCB 

Dagligvaruhandeln möter nu en mycket priskänslig konsument som drabbats av högre bolåneräntor, högre el- och uppvärmningskostnader, högre drivmedelspriser och ovanpå det högre livsmedelspriser. För att anpassa sig till detta har flera konsumenter förändrat köpbeteende i matbutiken genom att antingen köp färre eller billigare varor. Något som bekräftas i såväl undersökningar som av lokala butikschefer.  

Källa: Novus 

Det finns en oro i livsmedelsbranschen att konsumtionen sjunker, och kanske också leder till att konsumenterna väljer bort svenska eller mer hållbart producerade livsmedel. Det skulle i förlängningen drabba hela den svenska livsmedelskedjan, och även Sveriges självförsörjningsgrad. 

*https://www.dn.se/ekonomi/ny-undersokning-matkorgen-krymper-men-blir-dyrare/