Momsen på livsmedel är en del av priset i butik, men långt ifrån den enda, eller största, förklaringen till dagens matpriser. På denna sida har vi samlat fakta om hur momsen fungerar, hur priser byggs upp och vilka faktorer som påverkar slutpriset för konsument i butik.
/https%3A%2F%2Fwww.svenskdagligvaruhandel.se%2Fwp-content%2Fuploads%2F2026%2F02%2Ftt_imageJqJX1L.jpeg)
Mervärdesskatten, vanligen kallad moms, är en statlig skatt på konsumtion. Från den 1 april 2026 sänks momsen på livsmedel från 12 till 6 procent. Sänkningen är tillfällig och gäller fram till och med sista december 2027.
Momsen är ett skattepåslag på nettopriset. Dagligvaruhandeln sätter sina priser exklusive moms, och momsen läggs därefter på i konsumentledet.
En sänkning från 12 till 6 procent motsvarar en prisminskning på cirka 5,36 procent, givet att hela skattesänkningen förs vidare till konsument och att övriga kostnader är oförändrade. Anledningen till att det är 5,36 och inte 6 procent är helt enkelt en matematisk effekt av hur moms beräknas.
Om en vara kostar 112 kronor inklusive 12 procent moms är priset exklusive moms 100 kronor. Med 6 procent moms blir priset 106 kronor.
106 / 112 = 0,9464 → priset minskar med 5,36 procent.
Exempel:
På enskilda produkter kan effekten därför upplevas som relativt liten, men sammantaget omfattar reformen hela livsmedelssortimentet.
Momssänkningen gäller samma definition av livsmedel som i dag omfattas av 12 procents moms enligt mervärdesskattelagen. Det handlar alltså om hela livsmedelsområdet, inte utvalda produktkategorier.
Samtidigt finns det fortsatt varor i dagligvaruhandeln som har 25 procents moms och som inte påverkas av reformen. Det gäller exempelvis blöjor, hushållspapper, tvättmedel och andra icke-livsmedel. Sammantaget utgör dessa varor omkring 15 procent av försäljningen i butik.
/https%3A%2F%2Fwww.svenskdagligvaruhandel.se%2Fwp-content%2Fuploads%2F2026%2F03%2FGroup-15447.png)
6
Momsen på livsmedel sänks från 12 till 6 procent från den 1 april 2026.
5.36
Det motsvarar en priseffekt på cirka 5,36 procent, givet att hela sänkningen förs vidare.
Historiskt har momssänkningar förts vidare till konsument.
Samtidigt påverkas matpriser av flera andra faktorer, vilket gör att den samlade prisutvecklingen kan variera.
4
Rörelsemarginalen i svensk dagligvaruhandel uppgår till cirka 2–4 procent enligt företagens årsredovisningar och SCB:s statistik. Genomsnittlig rörelsemarginal i hela näringslivet är 5,1 procent.
/https%3A%2F%2Fwww.svenskdagligvaruhandel.se%2Fwp-content%2Fuploads%2F2026%2F03%2FFrame-15588.png)
Livsmedelspriserna i Sverige har de senaste åren ökat i samma takt som i övriga Europa – och ligger dessutom på en lägre nivå än i våra nordiska grannländer.
De priser som konsumenterna möter i butik påverkas av en rad faktorer genom hela livsmedelskedjan:
En momssänkning har därför en prisdämpande effekt men om andra kostnader stiger samtidigt kan det påverka den totala prisutvecklingen i butik.
/https%3A%2F%2Fwww.svenskdagligvaruhandel.se%2Fwp-content%2Fuploads%2F2025%2F07%2Fe60d92ed-450e-499f-bc91-4f0deae45f55-scaled.jpg)
Genom att följa hur en konsuments hundralapp spenderas i butiken visar Butikshundringen hur pengarna fördelas mellan olika kostnader.
Genomgången visar att en stor del av priset består av inköps- och driftkostnader medan butikens marginal är relativt liten.
Varans inköpspris 64,19 kr
Personalkostnader 10,12 kr
Säkerhet & Svinn 5,78 kr
Externa kostnader 3,45 kr
Moms 12,11 kr
Avskrivningar 1,32 kr och övriga rörelsekostnader 0,67 kr
Rörelseresultat 2,36 kr
/https%3A%2F%2Fwww.svenskdagligvaruhandel.se%2Fwp-content%2Fuploads%2F2026%2F03%2FFrame-15592.png)
Källa: Svensk Dagligvaruhandel, Butikshundringen, 2026 Butikshundringen grundar sig på ett slumpmässigt och representativt urval om 100 dagligvarubutiker i Sverige.
Livsmedelspriserna steg kraftigt under 2022–2023, i samband med ökade globala kostnader för energi, insatsvaror och transporter. Enligt SCB:s Konsumentprisindex har priserna därefter stabiliserats på en högre nivå och ökar i långsammare takt. Utvecklingen i Sverige har i stort följt EU-genomsnittet enligt Eurostat, även om variationer förekommer mellan enskilda perioder och produktgrupper.
Konjunkturinstitutets specialanalys av företagens prispåslag 2019–2023 visar att prisökningarna har i huvudsak drivits av ökade kostnader, inte av höjda prispåslag. I dagligvaruhandeln var det till och med så att prispåslagen bidrog negativt till prisutvecklingen.
/https%3A%2F%2Fwww.svenskdagligvaruhandel.se%2Fwp-content%2Fuploads%2F2026%2F04%2FSkarmavbild-2026-02-24-kl.-16.23.29-600x274-1.png)
Rörelsemarginalen i svensk dagligvaruhandel uppgår till cirka 2–4 procent enligt företagens årsredovisningar och statistik från SCB. Genomsnittlig rörelsemarginal i hela näringslivet är 5,1 procent.
Kaffe till exempel
Kaffe är en vara som tydligt påverkas av internationella råvarupriser och valutakurs.
När priset på kaffebönor stiger på världsmarknaden och den svenska kronan samtidigt försvagas, ökar kostnaden i svenska kronor. Detta kan över tid påverka konsumentpriset i butik.
Samtidigt varierar utvecklingen mellan olika varugrupper. Vissa produkter är mer exponerade mot globala råvarupriser än andra.
/https%3A%2F%2Fwww.svenskdagligvaruhandel.se%2Fwp-content%2Fuploads%2F2026%2F04%2FGraf-kaffe-1.png)
Grafen visar hur priset på kaffebönor på världsmarknaden, valutakursen och konsumentpriset på kaffe i Sverige har utvecklats sedan 2021 (index 2021 = 100).
Det blå strecket visar priset på kaffebönor i USD per pund, medan det orange strecket visar KPI-inflationen för kaffe i Sverige. Det gula strecket visar utvecklingen för USD/SEK, det vill säga hur växelkursen påverkar kostnaden för importerade råvaror. Det gröna strecket visar KPI för livsmedel och alkoholfria drycker totalt i Sverige.
Utvecklingen visar att kraftiga upp- och nedgångar i råvarupriset – i kombination med valutapåverkan – över tid slår igenom i konsumentpriset. När den svenska kronan försvagas (stigande USD/SEK) förstärks effekten av högre världsmarknadspriser i svenska kronor. Särskilt under 2024–2025 syns en tydlig uppgång i både råvarupriser, växelkurs och KPI för kaffe, vilket illustrerar hur ökade kostnader i tidigare led driver prisutvecklingen i butik.
Samtidigt visar den gröna linjen att den generella livsmedelsinflationen haft en jämnare utveckling än kaffepriset, vilket understryker att vissa varor är mer exponerade mot globala råvaru- och valutaförändringar än andra.
I ett paket kaffe som kostar 85 kronor utgör momsen 5 kronor (6 procent moms). Samtidigt är butikens vinst (rörelseresultat) 2 kronor. Exemplet illustrerar hur priset på kaffe påverkas av flera delar i värdekedjan.
Råvara 53 kr (Kaffebönor)
Produktionskostnader 2 kr (Rostning, malning m.m.)
Förpackning 2 kr (Plast, kartong, m.m.)
Transport 2 kr (Import, transport till butik m.m.)
Butikens kostnader 19 kr (Arbetskraft, hyra, energi, säkerhet, stöld m.m.)
Butikens rörelseresultat 2 kr
Moms 5 kr
/https%3A%2F%2Fwww.svenskdagligvaruhandel.se%2Fwp-content%2Fuploads%2F2026%2F04%2FGroup-15448.png)
Svensk Dagligvaruhandel arrangerar regelbundet webbinarium med forskare, myndigheter och branschföreträdare om prisutveckling och kostnadsdrivare i livsmedelskedjan.
/https%3A%2F%2Fwww.svenskdagligvaruhandel.se%2Fwp-content%2Fuploads%2F2026%2F02%2Fsvensk-dagligvaruhandel-5.jpg)
Statistiska centralbyrån (SCB)
Konsumentprisindex
Företagens ekonomi (SNI 47.11)
Eurostat, Harmonised Index of Consumer Prices (HICP)
Konsumentverket
Analys av livsmedelsprisernas utveckling
Konjunkturinstitutet
Analyse av företagens prispåslag
Analys av livsmedelsprisernas utveckling – augusti 2025 till januari 2026
/https%3A%2F%2Fwww.svenskdagligvaruhandel.se%2Fwp-content%2Fuploads%2F2025%2F12%2FAndreas-Stro%E2%95%A0emberg_2024_3988-1200x1753-1-e1781510754723.jpg)
/https%3A%2F%2Fwww.svenskdagligvaruhandel.se%2Fwp-content%2Fuploads%2F2025%2F12%2FCecilia-Anneling_4516_M.jpg)
