Vanliga frågor och svar

Snabbgenomgång

Påstående
Svenska hushåll lägger en liten andel av sina inkomster på livsmedel.

Fakta
Ja, idag spenderar svenska hushåll cirka 13 procent av sin disponibla inkomst på livsmedel.

Läs mer i fakta om maten

Svenska hushåll spenderar idag i genomsnitt cirka 13 procent av sina totala utgifter på livsmedel och alkoholfria drycker, enligt SCB. Det motsvarar ungefär 55 000 kronor per hushåll och år. Denna andel har minskat avsevärt över tid. År 1952 utgjorde livsmedelskostnader 33 procent av hushållens inkomster, och i början av 1900-talet var andelen hela 44 procent.

Varför har livsmedelsandelen minskat?

• Stigande inkomster och förändrade konsumtionsmönster – Den totala konsumtionen har ökat, men livsmedel utgör en mindre andel av hushållsbudgeten. Svenska hushåll lägger idag en större del av sina utgifter på boende, transporter och fritidsaktiviteter.

• Effektiviseringar i livsmedelskedjan – Teknologiska framsteg, storskaliga butikskoncept och förbättrad logistik har bidragit till en relativt gynnsam prisutveckling på livsmedel, vilket har gjort att matkostnaderna utgör en mindre del av hushållens totala utgifter.

Hur står sig Sverige i en internationell jämförelse?

Sverige ligger i linje med flera jämförbara EU-länder. I Sverige går en något lägre andel av hushållens utgifter till livsmedel (12,8 %) jämfört med EU-snittet (13,6 %). Enligt Eurostat utgör livsmedel cirka 10–12 procent av hushållens konsumtionsutgifter i exempelvis Danmark, Frankrike och Tyskland.

Trots att matkostnadernas andel av hushållsbudgeten har minskat över tid är livsmedelsbranschen fortsatt stark och en central del av den svenska ekonomin.

Snabbgenomgång

Påstående
När inflationen sjunker borde även matpriserna falla.

Fakta
Nej. Inflationen mäter takten på prisökningar, inte prisnivån.

Läs mer i fakta om maten

Inflationen mäter takten på prisökningar, inte prisnivån. När inflationen sjunker innebär det att priserna stiger långsammare, men det betyder inte att de återgår till tidigare nivåer.

Att priser ökar över tid är varken ovanligt eller onaturligt. Sveriges Riksbank har ett mål om en årlig inflation på cirka 2 procent, eftersom en viss inflation anses nödvändig för att bibehålla långsiktig ekonomisk tillväxt.

Varför är matpriserna fortfarande höga?

• Kostnader har stabiliserats men inte sjunkit – Många av de faktorer som drev upp matpriserna under den höga inflationen, såsom energi, transport och råvaror, har visserligen stabiliserats men ligger fortfarande på en hög nivå.

• Leverantörsavtal påverkar priserna i butik – Priser i matbutiker styrs av avtal mellan leverantörer och handlare, vilka ofta baseras på tidigare produktionskostnader. Det tar tid innan eventuella kostnadssänkningar slår igenom i konsumentpriserna.

• Globala faktorer fortsätter att påverka – Många råvaror och insatsvaror prissätts på globala marknader. Geopolitiska händelser, väderförhållanden och andra osäkerhetsfaktorer kan påverka priserna även när inflationstakten sjunker.

Sammanfattningsvis innebär sjunkande inflation inte automatiskt att matpriserna går ner – de påverkas av en rad faktorer som fortfarande håller dem på en hög nivå.

Snabbgenomgång

Påstående
Alla butiker borde ha samma priser.

Fakta
Nej, butikernas priser varierar beroende på storlek, läge och kundunderlag.

Läs mer i fakta om maten

Matpriser kan variera mellan butiker beroende på flera faktorer som påverkar deras kostnadsstruktur och affärsmodell. Förutsättningarna skiljer sig även åt beroende på butikens storlek, läge och kundunderlag.

• Stordriftsfördelar – Större butiker kan ofta hålla lägre priser tack vare högre omsättning och lägre kostnader per såld vara. De har också bättre möjligheter att investera i kostnadsbesparande teknik och effektiv logistik, vilket bidrar till lägre priser per produkt.

• Kundunderlag och geografiskt läge – Butiker i tätbefolkade områden har fler potentiella kunder och kan därmed erbjuda större sortiment och mer konkurrenskraftiga priser. På landsbygden, där kundunderlaget är mindre, kan butiker behöva justera priserna för att täcka högre driftskostnader per kund.

• Butikskoncept – Olika butikstyper har olika kostnadsstrukturer och affärsstrategier:
  – Lågprisbutiker fokuserar på låga priser och effektiv logistik.
  – Stormarknader erbjuder breda sortiment och konkurrenskraftiga priser genom volymförsäljning.
  – Mindre närbutiker prioriterar tillgänglighet och service, vilket ofta innebär högre priser per produkt.

• Tillgänglighet och service – Närhet till kunder, öppettider och extra tjänster (t.ex. paketutlämning) påverkar en butiks attraktivitet och kan därmed spela in i prisnivån.

Butiker anpassar sitt utbud och sina priser utifrån lokala förutsättningar och kundbehov, vilket gör att prisnivåerna kan skilja sig även inom samma kedja.

Snabbgenomgång

Påstående
Pris är det viktigaste i valet av varor i butik.

Fakta
Nej, pris är ett av flera mervärden som styr konsumentens val. Faktorer som kvalitet, ursprung och hållbarhet kan vara lika eller mer avgörande beroende på situation och preferenser.

Läs mer om fakta i maten

Konsumentens val av livsmedel är komplext och påverkas av en kombination av pris, kvalitet, ursprung och hållbarhet. Dessutom spelar personliga preferenser, vanor och hushållets ekonomiska situation en avgörande roll.

Priset är en viktig faktor, särskilt i tider av hög inflation och lågkonjunktur. Många konsumenter letar aktivt efter kampanjer och väljer lågprisalternativ. Samtidigt visar försäljningsstatistik att andra faktorer ofta väger lika tungt eller till och med tyngre, beroende på situation och hushållens ekonomiska förutsättningar (Källa: Svensk Dagligvaruhandel, Fakta om maten: Är priset verkligen allt? 2024).Priset är en viktig faktor, särskilt i tider av hög inflation och lågkonjunktur.

En väl fungerande marknad balanserar dessa faktorer och erbjuder valmöjligheter som matchar olika konsumentgruppers behov och preferenser.

• Pris – Avgörande för många, särskilt hushåll med begränsad köpkraft. Kampanjer och lågprisalternativ spelar en stor roll.

• Kvalitet – Viktigt vid köp av exempelvis kött, frukostflingor och andra produkter där smak och hållbarhet är centrala.

• Varumärken och förpackningsdesign – Kan signalera kvalitet och påverka köpbeslut.

• Svenskt ursprung – Prioriteras av många för att stödja lokala bönder, minska antibiotikaanvändning och stärka Sveriges försörjningsförmåga.

• Hållbarhetsmärkningar – Ekologiskt och KRAV spelar en roll, även om efterfrågan på ekologiska produkter har minskat de senaste åren.

• Vanor och bekvämlighet – Många köp sker rutinmässigt snarare än genom aktiva överväganden.

Butikens tillgänglighet – Geografisk närhet, öppettider och utbud påverkar butikens attraktionskraft. Större butiker lockar med längre öppettider, bredare sortiment och samhällsservice (t.ex. paketutlämning). Mindre butiker erbjuder snabbhet och bekvämlighet för kompletteringsköp.

Snabbgenomgång

Påstående
Matkostnaden har ökat snabbare i Sverige än i många andra länder.

Fakta
Nej, matpriserna i Sverige har ökat men är fortsatt lägre än i många jämförbara länder.

Läs mer i fakta om maten

Mellan 2021 och 2024 steg livsmedelspriserna med cirka 25 procent, varav 12,1 procent av ökningen skedde under 2023. Den senaste tiden har matpriserna stabiliserats, men de ligger kvar på en varaktigt hög nivå. Maten har alltså blivit väsentligt dyrare.

Prisökningarna har drivits av flera faktorer, däribland stigande kostnader för insatsvaror, kriget i Ukraina och störningar i globala leveranskedjor. Den svenska prisutvecklingen har följt samma mönster som i övriga EU.

Sedan millennieskiftet har prisnivån för livsmedel och alkoholfria drycker nästan fördubblats, med en betydande del av ökningen under perioden 2022–2024.

De stigande matpriserna har pressat hushållens ekonomi, då samma budget nu räcker till färre varor. Trots de kraftiga prisökningarna var den svenska prisnivån för livsmedel och alkoholfria drycker under 2023 fortfarande lägre än i flera jämförbara länder, inklusive våra nordiska grannar, Tyskland och Frankrike.

Svenskar lägger även en något mindre andel av sina utgifter på livsmedel och alkoholfria drycker (12,8 % år 2022) jämfört med EU-snittet (13,6 %).

Prisnivåerna skiljer sig åt mellan olika livsmedelskategorier. År 2023 var exempelvis fisk betydligt dyrare i Sverige än i övriga Europa, medan mjölk, ost och ägg låg priser under EU-snittet.

Läs mer om prisökning och prisnivå för mat och dryck i vår rapport Fakta om maten: Är maten dyr i Sverige?

Snabbgenomgång

Påstående
Den svenska matkassen är dyrare jämfört med övriga Norden.

Fakta
Nej, enligt Eurostat var de svenska priserna på livsmedel och alkoholfri dryck de lägsta i Norden år 2023. Trots en kraftigt försvagad krona har prisutvecklingen i Sverige följt EU-snittet.

Läs mer i fakta om maten

Enligt de senaste siffrorna från Eurostat (2023) är prisnivån för livsmedel och alkoholfria drycker i Sverige den lägsta bland de nordiska länderna, samt ekonomiskt jämförbara länder som Tyskland och Frankrike.

Prisutvecklingstakten i Sverige har länge följt den i övriga Norden och EU, inklusive under inflationsåren. Detta trots att den svenska växelkursen har försvagats.

Prisnivåerna skiljer sig åt mellan en rad olika livsmedelskategorier. Sverige tenderar att ligga några procentenheter över EU:s snittprisnivå, med undantag för fisk som är betydligt dyrare. 

Snabbgenomgång

Påstående
De höga matpriserna beror på att matbutiker medvetet höjer priserna i smyg för att maximera sin vinst.

Fakta
Nej, dagligvaruhandelns rörelsemarginaler minskade under inflationsåren. Matpriserna i Sverige har ökat i samma takt som i övriga EU, främst på grund av en turbulent världsmarknad och flera andra påverkande faktorer.

Länk till webbinarium

Livsmedelspriserna har stigit kraftigt sedan 2022, och flera faktorer ligger bakom utvecklingen.

Här är några av de viktigaste orsakerna:

1. Globala kriser och kostnadsökningar
   – Pandemin skapade flaskhalsar i logistik och transport, vilket höjde kostnader i hela livsmedelskedjan.
   – Kriget i Ukraina har påverkat världsmarknaderna för råvaror, spannmål, energi och gödsel, där Ryssland och Ukraina är stora producenter.
   – Energi och drivmedel: De höga priserna på el, bensin och diesel har påverkat hela livsmedelsproduktionen, från jordbruk till transporter och butiksdrift.

2. Extremväder och skördeförluster
   – Torka och extremtemperaturer har påverkat skördar globalt, till exempel tomater i Italien, kaffe i Brasilien, kakao i Västafrika och oliver i Sydeuropa.
   – Dåliga skördar pressar upp priserna på råvaror och livsmedel som grönsaker, spannmål och kaffe.

3. Svag valuta och importberoende
   – Den svaga svenska kronan har gjort importerade varor dyrare, vilket påverkar både färdiga produkter och insatsvaror.
   – Även svenska producenter påverkas eftersom de konkurrerar på en internationell marknad och priserna styrs av globala världsmarknader.

4. Producentkostnader
   – Kostnader för gödsel, foder och andra insatsvaror har ökat markant. Dessa kostnader slår igenom i konsumentpriserna, särskilt på kött, mejeriprodukter och spannmålsbaserade varor.
   – Även butiker har upplevt kostnadsökningar, bland annat i form av ökade kostnader för hyra, energi, personal och transporter.

Har dagligvaruhandeln gjort stora vinster på prisökningarna?

Branschen har hållit emot för att minska effekten på konsumenterna. Dagligvaruhandelns rörelsemarginaler har minskade under inflationsåren 2022-2024. Prishöjningarna i butik har alltså inte helt täckt upp för dagligvaruhandelns ökade kostnader och minskade försäljningsvolymer.

Hur påverkar prisökningarna konsumenterna?

Prishöjningarna har lett till att hushållen ändrar sina köpbeteenden. Konsumenter köper nu oftare billigare varor, handlar på kampanjer eller minskar sina inköp. Detta påverkar hela livsmedelskedjan, bland annat svenskproducerade och mer hållbara eller hälsosamma livsmedel.

Framtiden för matpriserna

Trots att de globala råvarupriserna har stabiliserats påverkas matpriserna fortfarande av faktorer som valutakurser, fortsatt höga energi- och produktionskostnader samt marknadsstrukturer – vilket påverkar hur snabbt prisförändringar slår igenom i butik. Samtidigt utgör klimatförändringarna en risk för framtida prisökningar, då sämre skördar kan driva upp kostnaderna för flera varor. Dagligvaruhandeln arbetar aktivt för att dämpa kostnadsökningarna och anpassa sig till en mer prismedveten konsument.

Snabbgenomgång

Påstående
Dagligvaruhandelns vinstmarginaler har ökat under de senaste åren.

Fakta
Nej, matpriserna har ökat kraftigt sedan 2022, men detta har inte lett till ökad lönsamhet för dagligvaruhandeln.

Läs mer om lönsamhet

Matpriserna har ökat kraftigt sedan 2022, men detta har inte lett till ökad lönsamhet för dagligvaruhandeln. Tvärtom har lönsamheten i hela livsmedelskedjan – från jordbruk till handel – minskat under samma period.

För dagligvaruhandeln, inklusive grossister, sjönk rörelsemarginalen från ett genomsnitt på 2,8 procent under 2012–2021 till 2,4 procent under 2023. I jämförelse har den genomsnittliga rörelsemarginalen i hela näringslivet legat på 5,1 procent de senaste 15 åren. Dagligvaruhandeln är en lågmarginalbransch, där lönsamheten är beroende av stora försäljningsvolymer snarare än höga marginaler på enskilda produkter.

Lönsamhet i dagligvaruhandeln (rörelsemarginal i procent)

Källa: SCB

De senaste årens prisökningar har resulterat i högre intäkter i rörliga priser (ej justerat för inflation). Samtidigt har försäljningsvolymerna minskat kraftigt, vilket har lett till en negativ försäljningsutveckling i fasta priser (justerat för inflation).

Denna volymminskning innebär att de ökade kostnaderna för butiksdrift – såsom hyra, energi, transporter och personal – måste fördelas på en mindre försäljning. Det har i sin tur pressat lönsamheten ytterligare och skapat en utmanande ekonomisk situation för handeln.

Läs mer i SCB:s fördjupningsanalys (september 2024): Sveriges ekonomi – statistiskt perspektiv.

Snabbgenomgång

Påstående
Dagligvaruhandeln är en viktig arbetsgivare och väg in på arbetsmarknaden.

Fakta
Ja, i branschen arbetar cirka 110 000 personer. Av dessa är en tredjedel unga (16–24 år) och en fjärdedel har utländsk bakgrund.

Dagligvaruhandeln är en av Sveriges största arbetsgivare och spelar en central roll för sysselsättning, integration och ungas inträde på arbetsmarknaden. Många får sitt första jobb inom branschen, vilket gör den till en viktig språngbräda i arbetslivet.

Det är svårt att exakt fastställa hur många som arbetar inom dagligvaruhandeln, men enligt SCB sysselsätter branschen cirka 110 000 personer. Av dessa är en tredjedel unga (16–24 år) och en fjärdedel har utländsk bakgrund.

Enligt SCB:s yrkesstatistik för 2022 är butikssäljare i dagligvaruhandeln den sjätte vanligaste yrkesrollen i Sverige bland personer i åldern 16–64 år. Av de drygt 90 000 butikssäljarna är 65 procent kvinnor och 35 procent män (Källa: SCB).

Branschens omfattning och tillgänglighet gör den till en nyckelaktör för både ekonomin och arbetsmarknaden, särskilt för unga och nyanlända.

Snabbgenomgång

Påstående
Antalet dagligvarubutiker i Sverige har minskat kraftigt de senaste decennierna.

Fakta
Ja, antalet dagligvarubutiker i Sverige har minskat från cirka 40 000 på 1950-talet till knappt 4 000 idag.

Läs mer i fakta om maten

Antalet dagligvarubutiker i Sverige har minskat kraftigt under de senaste decennierna. På 1950-talet fanns cirka 40 000 butiker, medan antalet idag har sjunkit till knappt 4 000 dagligvarubutiker. Av dessa är cirka 3 070 kedjeanslutna, såsom ICA, Coop, Willys, Hemköp och Lidl, vilka tillsammans står för cirka 81 procent av livsmedelsförsäljningen i detaljistledet (Källa: SCB, Företagens ekonomi och bokslutsberäkningar för 2023).

Denna utveckling speglar en bransch i förändring, där stordriftsfördelar har lett till att större butiker vuxit fram för att möta kundernas efterfrågan på brett sortiment och prisvärda lösningar. Samtidigt fyller mindre butiker en viktig roll genom att erbjuda närhet och tillgänglighet i lokalsamhällen.

Utöver de större kedjorna finns även ett stort antal fristående aktörer inom dagligvaruhandeln, såsom specialiserade livsmedelsbutiker, torghandel och servicebutiker. Enligt SCB finns det drygt 9 400 företag inom dagligvaruhandeln, med totalt 10 871 arbetsställen.