Varför stiger livsmedelspriserna?

Snabbgenomgång

Påstående

De höga matpriserna beror på att matbutikerna passar på att smyghöja för att öka sin vinst ytterligare.

Fakta

Nej, de höga matpriserna beror på högre produktionskostnader och råvarupriser till följd av pandemin och kriget i Ukraina samt valutaeffekter från en svag krona.

Cecilia Anneling

Hör gärna av dig om du har ytterligare frågor!

Pandemin och kriget i Ukraina har fått stora konsekvenser, inte minst på den svenska livsmedelspriserna. Råvarubrist, höga priser på insatsvaror, kraftigt ökade energi- och drivmedelspriser tillsammans med en mycket svag svensk krona och senaste årens extremväder runt om i världen. Det är förklaringarna till de stigande livsmedelspriserna.

Kraftigt stigande priser på mat är något vi inte sett i Sverige på länge, det var närmare bestämt i början av 90-talet som inflationen senast var uppe på nuvarande nivåer. Historiskt har matprisinflationen varit låg och matpriserna i Sverige har i en europeisk jämförelse och relativt vår disponibla inkomst varit låga. Den svenska konsumenten har vant sig vid stabila och låga matpriser, något som de svenska dagligvaruaktörerna i hög grad bidragit till med stark förhandlingskraft mot inte minst internationella dominerande livsmedelsproducenter, och med stor priskonkurrens i butiksled, något som gynnat de svenska konsumenterna.

Pandemiåren skapade flera flaskhalsar i hela livsmedelskedjan som vi fortfarande är påverkade av, bland annat inom logistik och transport. Redan under hösten 2020 steg priserna på energi mycket snabbt i Europa, och som följ av det steg också priserna på många insatsvaror i lantbruket, framför allt drivmedel, gödningsmedel och foder. Det senaste året har vi sett extrema elpriser. Kriget i Ukraina har accelererat kostnadsutvecklingen. Ukraina och Ryssland är en så stor livsmedelsproducenter att världsmarknadspriserna påverkades. Lägg där till senaste årens extremtemperaturer och torka runt om i världen som påverkar livsmedelsskördarna negativt. Dåliga skördar i Brasilien påverkade kaffepriset, att det snöade i Spanien fick priset på paprika att skjuta i taket under vintern och tillgången till tomater påverkades av extremtorka i Italien. Det är även viktigt att nämna livsmedelskedjans känslighet för valutaförändringar. Det faktum att den svenska kronan har tappat runt 10 procent* på ett år mot euron har en stor påverkan, då Sverige importerar allt från insatsvaror till färdigt förädlade produkter.

*https://www.svd.se/a/5BLQVW/svenska-kronan-har-rasat-mot-euron-forodande-for-sverige

Siffror från SCB visar tydlig att producentpriserna – det vill säga priserna i producent- och importledet som dagligvaruhandeln köper in för – har ökat i snabbare takt än konsumentpriserna de senaste åren. Det visar att dagligvaruhandeln har hållit emot prisökningar och inte passat på att höja priset på mat.

Dagligvaruhandeln möter nu en mycket priskänslig konsument som drabbats av högre bolåneräntor, högre el- och uppvärmningskostnader, högre drivmedelspriser och ovanpå det högre livsmedelspriser. Redan för ett år sedan kunde vi se att omsättningen rensat från inflation i dagligvaruhandeln sjönk med 5 procent, och den trenden har fortsatt. Det betyder att konsumenten antingen köper färre eller billigare varor. Något som bekräftas i såväl undersökningar som av lokala butikschefer. Att i det läget höja priserna mer än vad som är befogat av kostnadsökningarna är knappast en klok strategi. Dagligvaror är lågmarginalprodukter och lönsamheten bygger på att man säljer stora volymer. Därför oroar det branschen att konsumtionen sjunker och kanske också leder till att konsumenterna väljer bort svenska eller mer hållbart producerade livsmedel. Det skulle i förlängningen drabba hela den svenska livsmedelskedjan, och även Sveriges självförsörjningsgrad.