//Näringspolitik
Näringspolitik 2018-05-29T10:39:46+00:00

Näringspolitik

Svensk Dagligvaruhandel tillvaratar och främjar sina medlemsföretagens gemensamma intressen i näringspolitiska frågor samt företräder medlemsföretagen i frågor av gemensamt intresse inför stat, myndigheter, organisationer, EU och andra internationella organ.

Branschen har identifierat ett antal näringspolitiska frågor som branschen ska engagera sig i.  Här kan du läsa om några av dem samt om hur Svensk Dagligvaruhandel arbetar med tillämpningen av nya direktiv/förordningar:

Livsmedelsstrategin

Dagligvaruhandeln välkomnar att partierna har kommit överens om mål för en svensk livsmedelsstrategi. Regeringens proposition om en nationell livsmedelsstrategi välkomnas också av dagligvaruhandeln, framför allt då den har ett tydligt konsumentfokus. I de åtgärdsplaner som regeringen presenterat, som en följd av livsmedelsstrategin, ges flera positiva signaler. Bland annat att regeringen ger Livsmedelsverket extra resurser för att arbeta med matsvinnsfrågan,  nyckelhålsmärkningen samt livsmedelskontrollen. Dagligvaruhandeln deltar i olika forum för att bidra till arbetet med de olika områdena i livsmedelsstrategin. Ett konkret exempel är arbetet med att ta fram en handlingsplan för nationellt matsvinnsarbete. Tillsammans med Livsmedelsföretagen och LRF har Svensk Dagligvaruhandel tagit fram ett gemensamt åtgärdsprogram för en handlingsfokuserad livsmedelsstrategi. Med det gemensamma programmet hoppas branschen kunna bidra till att nå livsmedelsstrategins mål.

Branschens åtgärdsprogram för en handlingsfokuserad livsmedelsstrategi

Svensk Dagligvaruhandels tankar om regeringens livsmedelsstrategi

Informationsansvar för att minska förbrukningen av plastbärkassar

Handeln är, genom förordning (2016:0141), ansvarig för att informera konsumenter om plastbärkassars miljöpåverkan, fördelarna med att minska förbrukningen av plastbärkassar och vilka åtgärder som kan vidtas för att minska förbrukningen. I samband med årsdagen med lagen, 1 juni 2018, sammanställde Svensk Dagligvaruhandel exempel på insatser som genomförts under året. I samband med årsdagen konstaterar dagligvaruhandeln också att det initiala snäva fokuset på specifikt plastbärkassen, numera har breddats till att handla om plastförpackningar i stort.

– Arbetet med informationsskyldigheten kring plastbärkassen har för dagligvaruhandeln utvecklats till att också handla om plastförpackningar i stort och områden som fossilfrihet och materialåtervinningsbarhet. Jag upplever att det offentliga har gjort samma förflyttning, vilket inte minst den statliga plastutredningen visar, Karin Brynell vd på Svensk Dagligvaruhandel

Exempel på vad dagligvaruhandeln har gjort under det gångna året kopplat till skyldigheten att informera om plastbärkassar:

Förbrukningen: Dagligvaruhandeln har noterat en genomsnittlig minskad förbrukning av plastbärkassar på runt 15 procent.
Materialet: Redan idag har medlemsföretagen i Svensk Dagligvaruhandel en mycket stor andel plastbärkassar av förnybar och/eller återvunnen råvara, vilket är i linje med intentionerna i den branschöverenskommelse som Svensk Dagligvaruhandels medlemsföretag har. I branschöverenskommelsen står Senast 2020 får Svensk Dagligvaruhandels medlemsföretag endast erbjuda plastbärkassar om de är av förnybart och/eller återvunnet material.
Informationsinsatser: Dagligvaruhandelsaktörerna har informerat i butiker och i sina olika kanaler utifrån sitt företags specifika kommunikationskoncept. För att skapa enhetlighet beslutade dagligvaruhandelsaktörerna som ingår i Svensk Dagligvaruhandel att företagen som minimum ska informera på webbplatser, sociala mediekanaler, i butiken, medlemstidningar och på plastbärkassen.
Forum för samverkan: En viktig insats i den branschöverenskommelse som Svensk Dagligvaruhandel har gjort, var att skapa ett samverkansforum tillsammans med Naturvårdsverket. Svensk Dagligvaruhandel har samordnat forumet, som förutom Naturvårdsverket också inkluderat medverkan från Svensk Handel, Visita och organisationen Håll Sverige Rent. Forumet har fungerat som en viktig plattform för erfarenhetsutbyte och utvärdering av de olika aktörernas insatser.
Andra företagsspecifika initiativ: Året med informationsskyldigheten har genererat flera pilotprojekt och initiativ från dagligvaruhandelsaktörerna. Exempel på det är Hemköps försök med pant på plastbärkassen i ett par butiker, som nu kommer att lanseras på nationell basis. Lidl har meddelat att företaget from 1 juni 2018 höjer priset på sina plastbärkassar. Båda initiativen genererar bidrag till hållbarhetsprojekt. Coop har bland annat halverat priset på flergångskassar.
Från plastbärkassen till större fokus på plastförpackningar: Plastbärkassen har varit i fokus, på grund av förordningen och informationsskyldigheten, men dagligvaruhandeln har under året också tagit ett bredare grepp kring arbetet med plast och plastförpackningar. I april 2018 presenterade Svensk Dagligvaruhandel en färdplan för fossilfria och materialåtervinningsbara plastförpackningar till 2030. Färdplanen utgår från utmaningarna att plastförpackningar huvudsakligen produceras av fossil plastråvara samt att en för låg andel av de insamlade plastförpackningarna går till materialåtervinning och blir ny plastråvara. I färdplanen anges vad dagligvaruhandeln själva ska göra i strävan mot att nå målet och vilka insatser/ stöd som behövs av politiken. Till färdplanen

En effektiv, likvärdig och riskbaserad livsmedelskontroll

Riksrevisionen och Statskontoret har konstaterat att det finns brister i den offentliga livsmedelskontrollen. Livsmedelsverket rapporterar årligen om att flera kommuner inte klarar av att utföra sitt uppdrag inom livsmedelskontrollen. Svensk Dagligvaruhandel håller med i den problembild som Riksrevisionen, Statskontoret och Livsmedelsverket presenterat. Vi anser framför allt att det är oroväckande att det saknas enhetlighet i kontrollen. Idag kontrollerar kommunerna på olika sätt och bidrar därmed till snedvridning av konkurrensen. Svensk Dagligvaruhandel har under en längre tid påtalat för ansvarig minister och Livsmedelsverket att det behövs åtgärder för att få en mer effektiv och likvärdig livsmedelskontroll. Det var därför glädjande att det i livsmedelsstrategin fanns med satsningar på en förbättrad livsmedelskontroll.  Vi för också en kontinuerlig dialog med Livsmedelsverket i det utvecklingsarbete som de bedriver. Bland annat utredningen av riskklassificeringsmodellen och avgiftsmodellen. Vi välkomnar också Statskontorets förslag från en rapport 15 juni 2017 där man föreslår att regeringen ska sätta upp ett mål om ökad samverkan mellan kommunerna och att det ska skrivas in i livsmedelslagstiftningen. Dagligvaruhandels uppfattning är att det nu behövs politiska initiativ och mod för att faktiskt få till handling av alla de utredningar och presenterade förslag som finns på bordet.

Svensk Dagligvaruhandels remissvar på Statskontorets rapport effektivare avgiftssystem i livsmedelskontrollen
Debattartikel i Dagens Samhälle

Krafttag mot livsmedelsbedrägerier

Livsmedelsbedrägerier har tyvärr blivit allt vanligare. Livsmedelsbranschen arbetar för att stävja bedrägerierna och det finns ett tätt samarbete i livsmedelsbranschen samt med Livsmedelsverket. Den så kallade hästköttskandalen för fyra år sedan skakade om hela branschen och myndigheterna. Runt om i Europa har livsmedelsmyndigheter ändrat rutiner och omorganiserat sina verksamheter. De internationella kvalitetsstandarder som sätter spelregler längs distributionskedjorna i livsmedelsbranschen har omarbetats och skärpts. Handeln och livsmedelsföretag har strikta rutiner vid inköp, revisioner och egenkontroller. Men trots det lyckas oseriösa aktörer uppenbarligen att lura systemen och rutinerna ibland. Svensk Dagligvaruhandel tillsammans med Livsmedelsföretagen och Kött och charkföretagen anser att regeringen måste avsätta mer resurser till Livsmedelsverket så att de har en chans att stoppa bedrägerierna.

Svensk Dagligvaruhandels, Livsmedelsföretagens och Kött och charkföretagens gemensamma debattartikel om livsmedelsbedrägerier.

Spårbarhetssystem för fisk

Spårbarhet är ett viktigt område för dagligvaruhandeln. Svensk Dagligvaruhandels delägarskapet i GS1, inte minst, bidrar till att spårbarhet är en naturlig del i branschens verksamhet.

Branschen är positiv till initiativ kopplade till spårbarhet, med syfte att säkerställa att råvaror eller produkter hanterats korrekt och för att ge konsumenten så komplett information som möjligt. När det gäller spårbarhet av fisk som är aktuellt just nu, välkomnas initiativ för att säkerställa att fisk som hanteras och säljs i Sverige är fiskad från hållbara bestånd och inte föregåtts av fusk. Därför beklagar dagligvaruhandeln att det elektroniska spårbarhetssystem som Havs- och Vattenmyndigheten tagit fram, brister i bland annat konsekvensanalys, synkronisering med befintliga standarder och lämnar frågan om hur det överensstämmer med livsmedelsstrategins intentioner obesvarad. Konsekvenserna riskerar leda till en försämrad konkurrenskraft för svensk fiskenäring och orimligt höga priser på svensk fisk i handeln.

Samtliga av Svensk Dagligvaruhandels medlemsföretag som förväntades registrera sig till systemet, per 1 oktober 2017, har därför valt att inte göra det. Istället har företagen via Svensk Dagligvaruhandel sänt ett brev till Havs- och Vattenmyndigheten som förklarar orsakerna till att dagligvaruhandelsaktörerna har valt att inte registrera sig och vad som behöver åtgärdas och besvaras för att dagligvaruhandeln ska kunna omvärdera sitt beslut.

Svensk Dagligvaruhandels brev – Spårbarhetssystem fisk

En levande landsbygd – med livsmedelsbutiker

I Sverige finns cirka 4000 livsmedelsbutiker fördelade i storstäder, mellanstora städer, mindre städer, landsbygd och skärgård. Att bedriva en butik på landsbygden eller i skärgården är ofta en större utmaning än att göra det i större städer. Kundunderlaget är mindre och omsättningarna blygsammare. Att genomföra investeringar, till följd av ny eller ändrad lagstiftning, kan därför få stora konsekvenser. Svensk Dagligvaruhandel välkomnar därför regeringens satsningar på landsbygdsstöd. Branschen arbetar också aktivt för att öka förståelsen för att landsbygdsperspektivet måste beaktas när regering och myndigheter tar fram nya förordningar. Uppfyllandet av F-gasförordningen är ett exempel på lagstiftning som skapar utmaningar för landsbygd- och skärgårdsbutiker. Andra aktuella frågor är ombudsrollen för post, spel, läkemedel och systembolagstjänster.

Svensk Dagligvaruhandels remissvar på Parlamentariska landsbygdskommitténs utredning