Näringspolitik

Hem/Fokusområden/Näringspolitik

Svensk Dagligvaruhandels näringspolitiska arbete syftar till att säkerställa att dagligvaruhandeln får rätt förutsättningar att ta en viktig roll i Sverige, för svensk ekonomi, landsbygd och att branschen fortsatt kan vara en viktig arbetsgivare.

Svensk Dagligvaruhandel följer politikområden; som livsmedel, hållbarhet, hälsa, logistik och andra företagsrelaterade frågor och bidrar med faktaunderlag, ställningstagande och branschkunskap till politiker, myndigheter, statliga utredningar mfl.

EU:s livsmedelsstrategi och Sveriges livsmedelsstrategi

Svensk Dagligvaruhandel följer noggrant och engagerar sig i arbetet med EU:s livsmedelsstrategi ”Farm to fork” samt Sveriges nationella livsmedelsstrategi.

Svensk Dagligvaruhandel har inledningsvis fokuserat på de delar som handlar om märkningar. Bland annat anser dagligvaruhandeln att;

  • Det är positivt med ett förslag om en EU-gemensam märkning för djurskydd.
  • SvDH anser att det är viktigt med transparensen inom EU gällande djurproduktion. En fungerande märkning kan driva mot en mer hållbar produktion och bättre djurvälfärd.
  • Viktigt dock att en gemensam EU-märkning håller högsta EU-nivå för ändamålet. Annars kommer länder med redan höga krav inte anta märkningen.
  • Viktigt också att märkningen fyller ett tydligt syfte och är enkel för konsument att förstå.

På det nationella planet är dagligvaruhandeln med i ett antal projekt/arbeten kopplade till den svenska livsmedelsstrategin. Tillsammans med övriga aktörer i livsmedelskedjan för dagligvaruhandeln också kontinuerligt en dialog med de myndigheter som har regeringsuppdrag inom ramen för den nationella livsmedelsstrategin. Det handlar till exempel om arbetet för minskat matsvinn, åtgärder för regelförenkling och företagens villkor och effektivare livsmedelskontroller.

Effektiva, likvärdiga och riskbaserad kontroll och tillsyn

Livsmedelsbutikernas verksamheter omgärdas av en rigorös lagstiftning. Det är allt ifrån grundläggande livsmedelssäkerhetslagstiftning till regler kopplade till specifika produkter som ekologiskt, produkter med åldersgränser och kemiska produkter. Verksamheterna har också lagstiftning som reglerar hur butikerna ska hantera avfall av olika slag, kyl och fryssystem mm.

Med lagstiftning kommer också kontroll/tillsyn av att butikerna lever upp till lagstiftnings krav. Dagligvaruhandelsaktörerna är positiva till att det är ordning och reda och att det finns en ambitiös lagstiftning att grunda sitt arbete på. Att bli kontrollerade att det hanteras på ett korrekt sätt är också något som dagligvaruhandeln är generellt positiva till. Däremot anser dagligvaruhandeln att det finns stor förbättringspotential i hur kommunerna som bedriver tillsynen kan effektivisera den, göra den mer riskbaserad och framför allt likvärdig i hela landet. Det finns stora samordningsvinster att göra – som vi tror skulle gynna både kommunerna själva och dagligvaruhandeln. Svensk Dagligvaruhandel för löpande en i dialog om detta med departement och ansvariga myndigheter och bistår med underlag i regeringsuppdrag och olika workshops och dialogmöten.

Styrmedel inom plastområdet

Svensk Dagligvaruhandel engagerar sig och deltar i de olika utredningar som pågår inom plastområdet. Branschen ser positivt på att krafttag tas för att snabbare ställa om till en mer hållbar plastanvändning, men en viktig utgångspunkt för dagligvaruhandeln är att de åtgärder/förslag som införs inom plastområdet ska ha väl genomarbetade konsekvensanalyser, framför allt vad gäller dess effekter på klimatområdet som helhet. Förutsägbarhet är också en viktig aspekt som dagligvaruhandeln lyfter fram. Många utredningar och förslag genomförs samtidigt, vilket ställer extra krav på regeringen att hålla ihop arbetet.

Svensk Dagligvaruhandel har lämnat in remissvar till de två utredningarna Skatt på engångsartiklar (SOU 2020:48) och EU:s Engångsplastdirektiv M2020/02035. Bland annat har Svensk Dagligvaruhandel framfört att;

  • Det behövs förtydligande av definitioner som vägleder branschen att göra rätt från början.
  • Rimliga ledtider för omställning, dels för att minska risken för materialsvinn, dels för att säkerhetsställa att ersättningslösningar och alternativa material blir bättre än föregångaren.
  • De beslut som staten tar måste präglas av höga ambitioner, säkra processer och långsiktighet, snarare än snabba framstressade lösningar.