//Näringspolitik
Näringspolitik2019-02-14T16:06:58+01:00

Näringspolitik

Svensk Dagligvaruhandel tillvaratar och främjar sina medlemsföretagens gemensamma intressen i näringspolitiska frågor samt företräder medlemsföretagen i frågor av gemensamt intresse inför stat, myndigheter, organisationer, EU och andra internationella organ.

Branschen har identifierat ett antal näringspolitiska frågor som branschen ska engagera sig i.  Här kan du läsa om några av dem samt om hur Svensk Dagligvaruhandel arbetar med tillämpningen av nya direktiv/förordningar:

Livsmedelsstrategin

Dagligvaruhandeln välkomnar att partierna har kommit överens om mål för en svensk livsmedelsstrategi. Regeringens proposition om en nationell livsmedelsstrategi välkomnas också av dagligvaruhandeln, framför allt då den har ett tydligt konsumentfokus. I de åtgärdsplaner som regeringen presenterat, som en följd av livsmedelsstrategin, ges flera positiva signaler. Bland annat att regeringen ger Livsmedelsverket extra resurser för att arbeta med matsvinnsfrågan,  nyckelhålsmärkningen samt livsmedelskontrollen. Dagligvaruhandeln deltar i olika forum för att bidra till arbetet med de olika områdena i livsmedelsstrategin. Ett konkret exempel är arbetet med att ta fram en handlingsplan för nationellt matsvinnsarbete. Tillsammans med Livsmedelsföretagen och LRF har Svensk Dagligvaruhandel tagit fram ett gemensamt åtgärdsprogram för en handlingsfokuserad livsmedelsstrategi. Med det gemensamma programmet hoppas branschen kunna bidra till att nå livsmedelsstrategins mål.

Branschens åtgärdsprogram för en handlingsfokuserad livsmedelsstrategi

Svensk Dagligvaruhandels tankar om regeringens livsmedelsstrategi

[/fusion_text]

En effektiv, likvärdig och riskbaserad livsmedelskontroll

Riksrevisionen och Statskontoret har konstaterat att det finns brister i den offentliga livsmedelskontrollen. Livsmedelsverket rapporterar årligen om att flera kommuner inte klarar av att utföra sitt uppdrag inom livsmedelskontrollen. Svensk Dagligvaruhandel håller med i den problembild som Riksrevisionen, Statskontoret och Livsmedelsverket presenterat. Vi anser framför allt att det är oroväckande att det saknas enhetlighet i kontrollen. Idag kontrollerar kommunerna på olika sätt och bidrar därmed till snedvridning av konkurrensen. Svensk Dagligvaruhandel har under en längre tid påtalat för ansvarig minister och Livsmedelsverket att det behövs åtgärder för att få en mer effektiv och likvärdig livsmedelskontroll. Det var därför glädjande att det i livsmedelsstrategin fanns med satsningar på en förbättrad livsmedelskontroll.  Vi för också en kontinuerlig dialog med Livsmedelsverket i det utvecklingsarbete som de bedriver. Bland annat utredningen av riskklassificeringsmodellen och avgiftsmodellen. Vi välkomnar också Statskontorets förslag från en rapport 15 juni 2017 där man föreslår att regeringen ska sätta upp ett mål om ökad samverkan mellan kommunerna och att det ska skrivas in i livsmedelslagstiftningen. Dagligvaruhandels uppfattning är att det nu behövs politiska initiativ och mod för att faktiskt få till handling av alla de utredningar och presenterade förslag som finns på bordet.

Svensk Dagligvaruhandels remissvar på Statskontorets rapport effektivare avgiftssystem i livsmedelskontrollen
Debattartikel i Dagens Samhälle

Krafttag mot livsmedelsbedrägerier

Livsmedelsbedrägerier har tyvärr blivit allt vanligare. Livsmedelsbranschen arbetar för att stävja bedrägerierna och det finns ett tätt samarbete i livsmedelsbranschen samt med Livsmedelsverket. Den så kallade hästköttskandalen för fyra år sedan skakade om hela branschen och myndigheterna. Runt om i Europa har livsmedelsmyndigheter ändrat rutiner och omorganiserat sina verksamheter. De internationella kvalitetsstandarder som sätter spelregler längs distributionskedjorna i livsmedelsbranschen har omarbetats och skärpts. Handeln och livsmedelsföretag har strikta rutiner vid inköp, revisioner och egenkontroller. Men trots det lyckas oseriösa aktörer uppenbarligen att lura systemen och rutinerna ibland. Svensk Dagligvaruhandel tillsammans med Livsmedelsföretagen och Kött och charkföretagen anser att regeringen måste avsätta mer resurser till Livsmedelsverket så att de har en chans att stoppa bedrägerierna.

Svensk Dagligvaruhandels, Livsmedelsföretagens och Kött och charkföretagens gemensamma debattartikel om livsmedelsbedrägerier.

Spårbarhetssystem för fisk

Spårbarhet är ett viktigt område för dagligvaruhandeln. Svensk Dagligvaruhandels delägarskapet i GS1, inte minst, bidrar till att spårbarhet är en naturlig del i branschens verksamhet.

Branschen är positiv till initiativ kopplade till spårbarhet, med syfte att säkerställa att råvaror eller produkter hanterats korrekt och för att ge konsumenten så komplett information som möjligt. När det gäller spårbarhet av fisk, välkomnas initiativ för att säkerställa att fisk som hanteras och säljs i Sverige är fiskad från hållbara bestånd och inte föregåtts av fusk. Svensk Dagligvaruhandel har däremot varit tveksamma till att Havs- och Vattenmyndigheten byggt ett nationellt spårbarhetssystem. Inte minst då en ny kontrollförordning från EU är i antågande. Det vore bättre med ett EU-harmoniserat spårbarhetssystem.

Svensk Dagligvaruhandels brev – Spårbarhetssystem fisk

En levande landsbygd – med livsmedelsbutiker

I Sverige finns cirka 4000 livsmedelsbutiker fördelade i storstäder, mellanstora städer, mindre städer, landsbygd och skärgård. Att bedriva en butik på landsbygden eller i skärgården är ofta en större utmaning än att göra det i större städer. Kundunderlaget är mindre och omsättningarna blygsammare. Att genomföra investeringar, till följd av ny eller ändrad lagstiftning, kan därför få stora konsekvenser. Svensk Dagligvaruhandel välkomnar därför regeringens satsningar på landsbygdsstöd. Branschen arbetar också aktivt för att öka förståelsen för att landsbygdsperspektivet måste beaktas när regering och myndigheter tar fram nya förordningar. Uppfyllandet av F-gasförordningen är ett exempel på lagstiftning som skapar utmaningar för landsbygd- och skärgårdsbutiker. Andra aktuella frågor är ombudsrollen för post, spel, läkemedel och systembolagstjänster.

Svensk Dagligvaruhandels remissvar på Parlamentariska landsbygdskommitténs utredning