Näringspolitik

Svensk Dagligvaruhandel tillvaratar och främjar sina medlemsföretagens gemensamma intressen i näringspolitiska frågor samt företräder medlemsföretagen i frågor av gemensamt intresse inför stat, myndigheter, organisationer, EU och andra internationella organ.

Branschen har identifierat ett antal näringspolitiska frågor som branschen ska engagera sig i. Här kan du läsa om några av dem samt om hur Svensk Dagligvaruhandel arbetar med tillämpningen av nya direktiv/förordningar:

EU:s livsmedelsstrategi och Sveriges livsmedelsstrategi

Svensk Dagligvaruhandel följer noggrant och engagerar sig i arbetet med EU:s livsmedelsstrategi ”Farm to fork” samt Sveriges nationella livsmedelsstrategi. Tillsammans med övriga aktörer i livsmedelskedjan för dagligvaruhandeln kontinuerligt en dialog med de myndigheter som har regeringsuppdrag inom ramen för livsmedelsstrategin. Det handlar till exempel om arbetet för minskat matsvinn, åtgärder för regelförenkling och företagens villkor, effektivare livsmedelskontroll mm.

Likvärdig, effektiv och riskbaserad kontroll/tillsyn

Svensk Dagligvaruhandel välkomnar den nya tobakslagstiftningen som trädde i kraft 1 juli 2019. Det är viktigt att tobak säljs på ett ansvarsfullt sätt och att illegal försäljning av tobak bekämpas. Dagligvaruhandeln, som säljer tobak med största noggrannhet och uppfyllande av lagar och restriktioner kring innehåll, varningstexter, marknadsrestriktioner, ålderskontroller med mera, välkomnar alla typer av åtgärder för att komma åt den oseriösa handeln. Dock har det uppstått frågor kring hur kommunerna hanterar den nya tillsynsavgiften. Det finns en oro för att tillämpningen av avgifterna inte är likvärdig i kommunerna och att självkostnadsprincipen inte alltid tillämpas.

Förutom tillsyn av försäljningen av tobak får livsmedelsbutikerna kontroll/tillsyn över försäljningen av receptfria läkemedel, alkoholhaltiga drycker och livsmedelshanteringen. Vissa kommuner genomför också tillsyn av köldmedier, pantsystem och ABP. Dagligvaruhandeln tycker det är bra med kontroller/tillsyn men de måste vara likvärdiga mellan landets kommuner samt genomföras på ett effektivt och riskbaserat sätt. På olika sätt arbetar dagligvaruhandeln för att myndigheterna ska uppnå just det.

Styrmedel inom plastområdet

Dagligvaruhandelsaktörerna arbetar aktivt med plastfrågan. Tillsammans har företagen tagit fram en färdplan för materialåtervinningsbara och förnybara plastförpackningar och inom ramen för Svensk Plaståtervinning har dagligvaruhandeln varit med och finansierat plastsorteringsanläggningen i Motala. När det gäller plastbärkassar specifikt satte Svensk Dagligvaruhandels medlemsföretag ett gemensamt mål om att till 2020 skulle alla plastbärkassar som säljs i dagligvaruhandeln vara av återvunnen och/eller förnybar plastråvara.

Svensk Dagligvaruhandel anser att skatten på plastbärkassar som infördes i Sverige under våren 2020 var felkonstruerad och borde varit differentierad, dvs att skatten bara skulle läggas på plastbärkassarna av fossil plast inte de återvunna eller de av förnybar plastråvara. Svensk Dagligvaruhandel engagerar sig och deltar i de olika utredningar som pågår inom plastområdet. En viktig utgångspunkt för dagligvaruhandeln är att de åtgärder/förslag som införs inom plastområdet ska ha väl genomarbetade konsekvensanalyser, framför allt vad gäller dess effekter på klimatområdet som helhet. Förutsägbarhet är också en viktig aspekt som dagligvaruhandeln lyfter fram. Många utredningar och förslag genomförs samtidigt, vilket ställer extra krav på regeringen att hålla ihop arbetet.

Krafttag mot livsmedelsbedrägerier

Livsmedelsbedrägerier har tyvärr blivit allt vanligare. Livsmedelsbranschen arbetar för att stävja bedrägerierna och det finns ett tätt samarbete i livsmedelsbranschen samt med Livsmedelsverket. Den så kallade hästköttskandalen för fyra år sedan skakade om hela branschen och myndigheterna. Runt om i Europa har livsmedelsmyndigheter ändrat rutiner och omorganiserat sina verksamheter. De internationella kvalitetsstandarder som sätter spelregler längs distributionskedjorna i livsmedelsbranschen har omarbetats och skärpts. Handeln och livsmedelsföretag har strikta rutiner vid inköp, revisioner och egenkontroller. Men trots det lyckas oseriösa aktörer uppenbarligen att lura systemen och rutinerna ibland. Svensk Dagligvaruhandel tillsammans med Livsmedelsföretagen och Kött och charkföretagen anser att regeringen måste avsätta mer resurser till Livsmedelsverket så att de har en chans att stoppa bedrägerierna.

Svensk Dagligvaruhandels, Livsmedelsföretagens och Kött och charkföretagens gemensamma debattartikel om livsmedelsbedrägerier.

En levande landsbygd – med livsmedelsbutiker

I Sverige finns cirka 3 200 livsmedelsbutiker fördelade i storstäder, mellanstora städer, mindre städer, landsbygd och skärgård. Att bedriva en butik på landsbygden eller i skärgården är ofta en större utmaning än att göra det i större städer. Kundunderlaget är mindre och omsättningarna blygsammare. Att genomföra investeringar, till följd av ny eller ändrad lagstiftning, kan därför få stora konsekvenser. Svensk Dagligvaruhandel välkomnar därför regeringens satsningar på landsbygdsstöd. Branschen arbetar också aktivt för att öka förståelsen för att landsbygdsperspektivet måste beaktas när regering och myndigheter tar fram nya förordningar. Uppfyllandet av F-gasförordningen är ett exempel på lagstiftning som skapar utmaningar för landsbygd- och skärgårdsbutiker. Andra aktuella frågor är ombudsrollen för post, spel, läkemedel och systembolagstjänster.

Svensk Dagligvaruhandels remissvar på Parlamentariska landsbygdskommitténs utredning