Näringspolitik

Svensk Dagligvaruhandel tillvaratar och främjar sina medlemsföretagens gemensamma intressen i näringspolitiska frågor samt företräder medlemsföretagen i frågor av gemensamt intresse inför stat, myndigheter, organisationer, EU och andra internationella organ.

Branschen har identifierat ett antal näringspolitiska frågor som branschen ska engagera sig i.  Här kan du läsa om några av dem samt om hur Svensk Dagligvaruhandel arbetar med tillämpningen av nya direktiv/förordningar:

Förslag om skatt på plastbärkassar

Dagligvaruhandelsaktörerna arbetar aktivt med plastfrågan. Tillsammans har företagen tagit fram en färdplan för materialåtervinningsbara och förnybara plastförpackningar och inom ramen för Svensk Plaståtervinning är dagligvaruhandeln med och finansierar den nystartade plastsorteringsanläggningen i Motala. När det gäller plastbärkassar specifikt har Svensk Dagligvaruhandels medlemsföretag satt ett mål om att till 2020 ska alla plastbärkassar som säljs i dagligvaruhandeln vara av återvunnen och/eller förnybar plastråvara. Målet är nästintill redan uppfyllt.

Svensk Dagligvaruhandel blev därför mycket förvånade när regeringen aviserade att man avser att införa en skatt på plastbärkassar. Kritiken ligger i att regeringen väljer att beskatta just den produkt som dagligvaruhandeln redan ha ställt om till att innehålla återvunnet och/eller förnybart. Om regeringen väljer att införa skatten måste den differentieras, anser dagligvaruhandeln.
Dagligvaruhandelsaktörernas hållbarhetschefer i en gemensam debattartikel 

Ny tobakslagstiftning

[/fusion_title]

Svensk Dagligvaruhandel välkomnar den nya tobakslagstiftningen som trädde i kraft 1 juli 2019. Det är viktigt att tobak säljs på ett ansvarsfullt sätt och att illegal försäljning av tobak bekämpas. Dagligvaruhandeln, som säljer tobak med största noggrannhet och uppfyllande av lagar och restriktioner kring innehåll, varningstexter, marknadsrestriktioner, ålderskontroller med mera, välkomnar alla typer av åtgärder för att komma åt den oseriösa handeln. Dock har det uppstått frågor kring hur kommunerna hanterar den nya tillsynsavgiften. Det finns en oro för att tillämpningen av avgifterna inte är likvärdig i kommunerna och att självkostnadsprincipen inte alltid tillämpas.
Svensk Dagligvaruhandels näringspolitiskt ansvarig om tillämpningen i en kommun 

Livsmedelsstrategin

[/fusion_title]

Dagligvaruhandeln deltar i olika forum för att bidra till arbetet med de olika områdena i livsmedelsstrategin. Det handlar till exempel om matsvinn och effektivare livsmedelskontroll för att nämna några. Svensk Dagligvaruhandel har tillsammans med Livsmedelsföretagen och LRF gjort ett gemensamt inspel till den kommande handlingsplanen för 2020-2022.

En effektiv, likvärdig och riskbaserad livsmedelskontroll

[/fusion_title]

Riksrevisionen och Statskontoret har konstaterat att det finns brister i den offentliga livsmedelskontrollen. Livsmedelsverket rapporterar årligen om att flera kommuner inte klarar av att utföra sitt uppdrag inom livsmedelskontrollen. Svensk Dagligvaruhandel håller med i den problembild som Riksrevisionen, Statskontoret och Livsmedelsverket presenterat. Vi anser framför allt att det är oroväckande att det saknas enhetlighet i kontrollen. Idag kontrollerar kommunerna på olika sätt och bidrar därmed till snedvridning av konkurrensen. Svensk Dagligvaruhandel har under en längre tid påtalat för ansvarig minister och Livsmedelsverket att det behövs åtgärder för att få en mer effektiv och likvärdig livsmedelskontroll. Det var därför glädjande att det i livsmedelsstrategin fanns med satsningar på en förbättrad livsmedelskontroll.  Vi för också en kontinuerlig dialog med Livsmedelsverket i det utvecklingsarbete som de bedriver. Bland annat utredningen av riskklassificeringsmodellen och avgiftsmodellen. Vi välkomnar också Statskontorets förslag från en rapport 15 juni 2017 där man föreslår att regeringen ska sätta upp ett mål om ökad samverkan mellan kommunerna och att det ska skrivas in i livsmedelslagstiftningen. Dagligvaruhandels uppfattning är att det nu behövs politiska initiativ och mod för att faktiskt få till handling av alla de utredningar och presenterade förslag som finns på bordet.

Svensk Dagligvaruhandels remissvar på Statskontorets rapport effektivare avgiftssystem i livsmedelskontrollen
Debattartikel i Dagens Samhälle

Krafttag mot livsmedelsbedrägerier

Livsmedelsbedrägerier har tyvärr blivit allt vanligare. Livsmedelsbranschen arbetar för att stävja bedrägerierna och det finns ett tätt samarbete i livsmedelsbranschen samt med Livsmedelsverket. Den så kallade hästköttskandalen för fyra år sedan skakade om hela branschen och myndigheterna. Runt om i Europa har livsmedelsmyndigheter ändrat rutiner och omorganiserat sina verksamheter. De internationella kvalitetsstandarder som sätter spelregler längs distributionskedjorna i livsmedelsbranschen har omarbetats och skärpts. Handeln och livsmedelsföretag har strikta rutiner vid inköp, revisioner och egenkontroller. Men trots det lyckas oseriösa aktörer uppenbarligen att lura systemen och rutinerna ibland. Svensk Dagligvaruhandel tillsammans med Livsmedelsföretagen och Kött och charkföretagen anser att regeringen måste avsätta mer resurser till Livsmedelsverket så att de har en chans att stoppa bedrägerierna.

Svensk Dagligvaruhandels, Livsmedelsföretagens och Kött och charkföretagens gemensamma debattartikel om livsmedelsbedrägerier.

Spårbarhetssystem för fisk

Spårbarhet är ett viktigt område för dagligvaruhandeln. Svensk Dagligvaruhandels delägarskapet i GS1, inte minst, bidrar till att spårbarhet är en naturlig del i branschens verksamhet.

Branschen är positiv till initiativ kopplade till spårbarhet, med syfte att säkerställa att råvaror eller produkter hanterats korrekt och för att ge konsumenten så komplett information som möjligt. När det gäller spårbarhet av fisk, välkomnas initiativ för att säkerställa att fisk som hanteras och säljs i Sverige är fiskad från hållbara bestånd och inte föregåtts av fusk. Svensk Dagligvaruhandel har däremot varit tveksamma till att Havs- och Vattenmyndigheten byggt ett nationellt spårbarhetssystem. Inte minst då en ny kontrollförordning från EU är i antågande. Det vore bättre med ett EU-harmoniserat spårbarhetssystem.

Svensk Dagligvaruhandels brev – Spårbarhetssystem fisk

En levande landsbygd – med livsmedelsbutiker

I Sverige finns cirka 3 200 livsmedelsbutiker fördelade i storstäder, mellanstora städer, mindre städer, landsbygd och skärgård. Att bedriva en butik på landsbygden eller i skärgården är ofta en större utmaning än att göra det i större städer. Kundunderlaget är mindre och omsättningarna blygsammare. Att genomföra investeringar, till följd av ny eller ändrad lagstiftning, kan därför få stora konsekvenser. Svensk Dagligvaruhandel välkomnar därför regeringens satsningar på landsbygdsstöd. Branschen arbetar också aktivt för att öka förståelsen för att landsbygdsperspektivet måste beaktas när regering och myndigheter tar fram nya förordningar. Uppfyllandet av F-gasförordningen är ett exempel på lagstiftning som skapar utmaningar för landsbygd- och skärgårdsbutiker. Andra aktuella frågor är ombudsrollen för post, spel, läkemedel och systembolagstjänster.

Svensk Dagligvaruhandels remissvar på Parlamentariska landsbygdskommitténs utredning