Moms på Livsmedel

Momsen på livsmedel är en del av priset i butik, men långt ifrån den enda, eller största, förklaringen till dagens matpriser. På denna sida har vi samlat fakta om hur momsen fungerar, hur priser byggs upp och vilka faktorer som påverkar slutpriset för konsument i butik.

Vad innebär momssänkningen?

Från den 1 april 2026 sänks momsen på livsmedel från 12 till 6 procent. Sänkningen är tillfällig och gäller fram till och med sista december 2027.

Momsen är ett skattepåslag på slutpriset. Dagligvaruhandeln sätter sina priser exklusive moms, och momsen läggs därefter på i konsumentledet.

En sänkning från 12 till 6 procent motsvarar en teoretisk prisminskning på cirka 5,36 procent, givet att hela skattesänkningen förs vidare till konsument och att övriga kostnader är oförändrade.

Så räknar vi

5,36%

Om en vara kostar 112 kronor inklusive 12 procent moms är priset exklusive moms 100 kronor. Med 6 procent moms blir priset 106 kronor.

106 / 112 = 0,9464 → priset minskar med 5,36 procent.

Hur stor blir effekten?

Effekten varierar beroende på produktens pris.

Exempel:

  • En vara som kostar 20 kronor blir cirka 1 krona billigare.
  • En vara som kostar 100 kronor blir cirka 5,36 kronor billigare.

På enskilda produkter kan effekten därför upplevas som relativt liten, men sammantaget omfattar reformen hela livsmedelssortimentet.

Definition av livsmedel

Momssänkningen gäller samma definition av livsmedel som i dag omfattas av 12 procents moms enligt mervärdesskattelagen. Det handlar alltså inte om utvalda produktkategorier, utan hela livsmedelsområdet.

Samtidigt finns det fortsatt varor i dagligvaruhandeln som har 25 procents moms och som inte påverkas av reformen. Det gäller exempelvis blöjor, hushållspapper, tvättmedel och andra icke-livsmedel. Sammantaget utgör dessa varor omkring 15 procent av försäljningen i butik.

Läs mer om momssänkningen via regeringens hemsida – https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2025/11/regeringen-tar-nasta-steg-mot-tillfalligt-sankt-moms-pa-livsmedel/

Fakta om matpriser

6%

Momsen på livsmedel sänks från 12 till 6 procent från den 1 april 2026.

5.36%

Det motsvarar en priseffekt på cirka 5,36 procent, givet att hela sänkningen förs vidare.

Historiskt har momssänkningar förts vidare till konsument.

Samtidigt påverkas matpriser av flera andra faktorer, vilket gör att den samlade prisutvecklingen kan variera.

2-4%

Rörelsemarginalen i svensk dagligvaruhandel uppgår normalt till omkring 2–4 procent enligt företagens årsredovisningar och SCB:s statistik.

Livsmedelspriserna i Sverige har de senaste åren ökat i samma takt som i övriga Europa – och ligger dessutom på en lägre nivå än i våra nordiska grannländer.

Läs mer om de svenska matpriserna i vår rapportserie Fakta om maten:

  • Fakta om maten: Grannar runt matbordet – en nordisk utblick över dagligvaruhandeln

    2025-09-19

    En ny rapport från Svensk Dagligvaruhandel visar på likheterna mellan den svenska marknaden våra nordiska grannar

  • Fakta om maten: Är maten dyr i Sverige?

    2024-09-18

    Prisökningarna på mat har stabiliserat sig efter några år med kraftigt ökade matpriser. Kostnadsutvecklingen har

  • Fakta om maten: Större kaka men mindre bit

    2024-05-17

    Mat på bordet har i alla tider varit en nödvändighet. Men trots att en kraftigt ökad köpkraft hos svenska hushåll

Vad innebär momssänkningen?

En momssänkning sker inte i ett vakuum. Livsmedelspriser påverkas samtidigt av faktorer i hela livsmedelskedjan:

  • Råvarupriser och skördar
  • Energi- och bränslekostnader
  • Transporter och logistik
  • Valutakurs (särskilt USD/SEK för importerade råvaror)
  • Löner och hyror
  • Avtalade prisjusteringar mellan leverantör och handel

Om andra kostnader stiger samtidigt kan det påverka den totala prisutvecklingen i butik.

Vad kostar maten i butik?

Med utgångspunkt i en hundralapp visar Butikshundringen hur priset i butik fördelas mellan varuinköp, moms, personal, säkerhet och andra kostnader.

Genomgången visar att en stor del av priset består av inköpskostnader, driftkostnader och moms medan butikens marginal är låg.

Källa: Svensk Dagligvaruhandel, Butikshundringen, 2024
Beräkning utifrån ca 100 representativa dagligvarubutikers årsredovisningar år 2022

  • 1
    Varans inköpspris 60,91 kr
  • 2
    Personalkostnader 12,76 kr
  • 3
    Säkerhet & Svinn 5,9 kr
  • 4

    Externa kostnader 4,8 kr

  • 5

    Moms 12,10 kr

  • 6

    Avskrivningar 1,45 kr och Övriga rörelsekostnader 0,08 kr

  • 7
    Rörelseresultat 2,81 kr

Hur har livsmedelspriserna utvecklats?

Livsmedelspriserna steg kraftigt under 2022–2023, i samband med ökade globala kostnader för energi, insatsvaror och transporter.

Enligt SCB:s Konsumentprisindex har priserna därefter stabiliserats på en högre nivå och ökar i långsammare takt.

Utvecklingen i Sverige har i stort följt EU-genomsnittet enligt Eurostat, även om variationer förekommer mellan enskilda perioder och produktgrupper.

Andel ekologiskt (ej KRAV)

Andel ekologiskt (KRAV)

Försäljning som ej är ekologisk

Pris kaffebönor (USD/pund)

USD/SEK

KPI Inflation kaffe i Sverige

KPI Inflation livsmedel & alkoholfria drycker i Sverige

Grafen visar hur priset på kaffebönor på världsmarknaden, valutakursen och konsumentpriset på kaffe i Sverige har utvecklats sedan 2021 (index 2021 = 100).

Det blå strecket visar priset på kaffebönor i USD per pund, medan det orange strecket visar KPI-inflationen för kaffe i Sverige. Det gula strecket visar utvecklingen för USD/SEK, det vill säga hur växelkursen påverkar kostnaden för importerade råvaror. Det gröna strecket visar KPI för livsmedel och alkoholfria drycker totalt i Sverige.

Utvecklingen visar att kraftiga upp- och nedgångar i råvarupriset – i kombination med valutapåverkan – över tid slår igenom i konsumentpriset. När den svenska kronan försvagas (stigande USD/SEK) förstärks effekten av högre världsmarknadspriser i svenska kronor. Särskilt under 2024–2025 syns en tydlig uppgång i både råvarupriser, växelkurs och KPI för kaffe, vilket illustrerar hur ökade kostnader i tidigare led driver prisutvecklingen i butik.

Samtidigt visar den gröna linjen att den generella livsmedelsinflationen haft en jämnare utveckling än kaffepriset, vilket understryker att vissa varor är mer exponerade mot globala råvaru- och valutaförändringar än andra.

Kaffe används här som ett exempel på hur internationella råvarupriser och externa kostnader påverkar livsmedelspriser för konsumenter över tid.

Hur byggs priset på mat upp?

Priset på en livsmedelsprodukt i butik består av flera delar:

  • Inköpskostnad (råvara och förädling)
  • Transport och logistik
  • Butikens driftkostnader (personal, hyra, energi, säkerhet)
  • Moms
  • Rörelsemarginal

Rörelsemarginalen i svensk dagligvaruhandel uppgår normalt till omkring 2–4 procent enligt företagens årsredovisningar och statistik från SCB.

Kaffe till exempel

Kaffe är en vara som tydligt påverkas av internationella råvarupriser och valutakurs.
När priset på kaffebönor stiger på världsmarknaden och den svenska kronan samtidigt försvagas, ökar kostnaden i svenska kronor. Detta kan över tid påverka konsumentpriset i butik.

Samtidigt varierar utvecklingen mellan olika varugrupper. Vissa produkter är mer exponerade mot globala råvarupriser än andra.

Fördjupning

Webbinarium om dagligvaruhandel och matpriser

Svensk Dagligvaruhandel arrangerar regelbundet webbinarium med forskare, myndigheter och branschföreträdare om prisutveckling och kostnadsdrivare i livsmedelskedjan.

Källor och underlag

  • Statistiska centralbyrån (SCB)
    • Konsumentprisindex
    • Företagens ekonomi (SNI 47.11)
  • Eurostat, Harmonised Index of Consumer Prices (HICP)
  • Konjunkturinstitutet, analyser av företagens prispåslag
  • Årsredovisningar ICA, Axfood, Coop, Lidl

Information & KOntakt

Har du frågor om vårt arbete i frågan är du välkommen att kontakta oss:

Andreas Strömberg

andreas.stromberg@svdh.se

Näringspolitisk chef, Svensk Dagligvaruhandel

Cecilia Anneling

cecilia.anneling@svdh.se

Kommunikationschef, Svensk Dagligvaruhandel