Förtydligande information om klimatdata samt GS1 Sweden
2020-12-10
Med anledning av de nyligen publicerade DN-artiklarna (se nedan) där det framställs som om ”matjättarna undanhåller klimatinformation” vill Svensk Dagligvaruhandel rätta vissa missförstånd.
Artiklarna;
https://www.dn.se/sverige/livsmedelsbranschen-vill-stoppa-varningar-om-klimatfarliga-produkter/
Att GS1 Sweden skulle ha en databas som visar en produkts klimatpåverkan stämmer inte. Produktinformationen i databasen innehåller informationsfält om logistik- och artikelinformation för att få en effektiv hantering av varuflöden och kunna dela rätt information till konsumenterna.
Istället för att en leverantör ska skicka produktinformation bilateralt till varje kund har branschen skapat en gemensam databas där all information ligger. Den innehåller information som ingrediensförteckning, mått, vikt, tillverkningsland, pallstorlek och annan logistikinformation. Leverantören klickar i vilken kund som köper deras produkt och den kunden kan gå in i databasen och hämta det som behövs.
När E-handeln av livsmedel började ta fart ökade behovet av att kunna förmedla all information digitalt. Det är lag på att en konsument som köper en produkt på nätet ska kunna få samma information som om man har förpackningen i handen. Då öppnade branschen upp databasen även för e-handeln. Det ligger i branschens intresse att all produktinformation som publiceras är korrekt, med uppdaterade ingrediensförteckningar, bilder mm.
De kunder som har tillgång till databasen kan använda dess information och även filtrera ut de produkter man är intresserad av. Den enda begränsning som finns i avtalet är att man inte får använda datan till att ranka eller misskreditera enskilda produkter. Bakgrunden till den skrivningen är att produktinformationen som finns i databasen inte är komplett som faktaunderlag för att beräkna till exempel klimatpåverkan. Isolerad information om ursprungsland säger till exempel inget om vilken produktionsmetod som har använts, hur varan är transporterad eller varifrån alla ingredienser kommer. Vad gäller varans ursprung följer det helt och hållet lagstiftningen. Man kan ha synpunkter på lagstiftningen, men idag säger lagen att man ska ange tillverkningsland. För vissa produkter, till exempel kött, måste man ange ursprungsland. Det görs i databasen såväl som på alla förpackningar.
Det står dock varje företag fritt att i ett eget bilateralt avtal med en aktör bestämma hur informationen får användas.
Vad gäller data om produkters klimatpåverkan delar branschen synen på att detta är något som konsumenter efterfrågar och som är viktigt att få fram. Branschen har därför redan påbörjat ett arbete för att få fram faktabaserade data som dessutom ska vara jämförbar mellan olika produkter. Det som först behöver komma på plats är gemensamma definitioner för vilken typ av uppgifter som behövs och hur de ska mätas och anges.
Enskilda företag i livsmedelsbranschen har lanserat klimatmärkningar baserat på olika beräkningar, vilket är bra men det blir svårt att jämföra när alla mäter på olika sätt. Även de företag som har lanserat klimatmärkningar delar ambitionen om en gemensam klimatdatabas baserat på en enhetlig global standard blir det bästa på sikt.